Skribent: Norah Lång jag rastar benen runt södermalm varmt i solen kyligt i skuggan inatt ställde vi om klockorna till sommartid det står en kissluktande tant med ruttna tänder framför mig i kön på 7-eleven hon läspar när hon pratar ska köpa mycket i kassan hon köper bara mer och mer cigaretter tuggummi tre olika korvar i bröd med ketchup senap lök dessutom plockar hon på sig servetter sugrör engångsbestick frågar får jag ta några såna här också mannen i kassan som inte rikti

Skribent: Mathilda Tönseth Det finaste och farligaste har samma namn. Det som håller mig kvar när vi kysser varandra och det som dödar mig om jag faller kallas båda gravitation. Frihet är våren när den är som lättast. Det finns kärlek som är tung, nät virat tätt runt mig. Jag är en varelse utan händer. Frihet är så stort att det knappt ryms i ett människoliv. Sen finns det kärlekar som är skyddsnät under mig. Armar som håller ihop mig när min hud inte räcker till. Frihet är e

Skribent: Sandra Nyander Tre små gummor skulle gå en gång. Sida vid sida gick de hand i hand. Gången var orörd, snårig och lång och knappt en solstråle nådde fram i detta märkliga land. Den första gumman är äldst av de tre. Krumryggad av knep och knop sedan unga dar’. 1921 fick hon äntligen uttrycka sin åsikt - hon me’, men än tycker hon sig inte vara klar. Den andra kvinnan har glöden i sig än. Demonstrationer fyllda med skrik och sång i sina tonår. Grupp 8 anser hon vara he

Skribent: Sandra Nyander Det var jag. Det var energin jag gav ut. Jag var för mycket, för på. Jag var för trevlig, för lösaktig. Det var ju jag som tog första kontakten, jag som vidrörde honom med lätta fingrar. Vad hade jag väntat mig? Det var mina kläder. Jag ville synas, det märktes på mig. Rött läppstift, passionens färg. Klart jag visste att jag skulle locka till mig honom, som sirener lockar sjömän ner i åtråns djup. Men det var ju det jag ville. Eller hur? Då kom du. E

Skribent: Norah Lång det är i mina händer det sitter. det är dessa förbannade händer som gör knutar i mitt hår spiller sirap på lakanen slarvar bort självbilden. jag har velat måla en tavla i nitton år men alltid tappat penseln framför staffliet - det är som om motivet ligger i luften men aldrig kan nämnas i en konversation. jag skakar till när jag försöker röra dig du tröttnar. #EQUALIZERMAGAZINE #Rader

Skribent: Jana Paegle Kära orten, du är gentrifieringens syndabock, chauvinisternas slagpåse, McDonalds avfallsstation. Du är det tredje hjulet. I tidningarna är du de brinnande, kokande bilarna, de svikna ungdomarnas grop, terroristernas näste, fundamentalismens trädgård - de stulna cyklarnas massgrav. De pratar om dig som den övergivna, regniga, kalla, blåsiga, den onda, den fula, den hårda, den obenådande. De framställer dig och förminskar dig till arbetslöshet, olyckor, s

Skribent: Anonym Tänk om jorden inte fanns för dina trötta hälar att vila sig på. Tänk om dagarna blev natt, och slutade lyssna till timvisarens envisa röst sjunga om dagar som går och år som springer ifatt. Tänk om tankarna slutade tänkas och gav plats åt kreativitet. Det uppochnedvända blev det självklara, där månen och solen byter plats. Orten blev city, och rik blev fattig. Tänk om ord inte gjorde ont och kärlek inte började med bråk. Sår läktes efter dagar, inte en massa

Skribent: Mira Nyman Jag representerar ett tillstånd Min kostym är för liten jag för stor för att äga den Jag är liten i vissa ögon enorm i andras Jag kan vara blodet runt Lucias midja om vi ska gå direkt in på djupet Jag kan vara Yayha Hassan på psyket Kevin Spacey mot resten av världen Jag är farsan som pekar med hela handen mot sportteven Jag är han som bjuder sina ungar på pizza spottar lössnus på marken Jag är Anders Bo

Skribent: Emma Lager Tänk att aldrig få synas, Tänk att aldrig få höras. Våra kommande generationers självbild  påverkas av vad de få se och höra i hemmet, i skolan och i samhället. Men vad händer när det blir helt blankt? När du aldrig får se någon som ser ut som du? När du aldrig får höra någon som ser ut som du? Förnekelsen av din existens gör dig osynlig i samhället du lever i. #EQUALIZERMAGAZINE #Representation #Rader

Skribent: Evelinn carlsson Sedan tidernas begynnelse En ständig kamp varje dag Ända sedan vi lärde oss att tala Dom dundrar in och pratar högt Omättligt slukar de vårt utrymme Hårda skor kliver oss på tårna Det gör ont Dom tycker att vi inte borde ha så stora fötter En ständig kamp för utrymmet Här saknas den grundläggande respekten Att alltid behöva tystna mitt i en mening För att den avbröt början på en mans monolog Det är inte vi, säger dom Det är ju ni som måste sä

Skribent: Jana Paegle gnistorna från våra händer talade en gång sitt språk på våra ryggtavlor ömt och varmt och skonsamt som silke Öppna fönster stängda dörrar fladdrande lakan glödande kroppar Bäst-före-datumet har passerat ditt plan har lyft från terminal fem och gnistorna de faller ner mot mig precis som speglar slängda ifrån våning sex de blir till splitter och kristaller borrar sig in och slår läger under huden Lägger örat mot fönstret därute ryter regnet men dropparna s

Skribent: Maya Adler När den duktiga flickans självförtroende vacklar och mattan under hennes fötter har dragits undan för många gånger, finns mycket lite känsla av duglighet kvar i flickans kropp och sinne. Hon har tömts och står kvar på en punkt som kan kännas hopplös. Hon kanske har blivit omkörd av en annan duktig, hon kan ha blivit hårt ifrågasatt, ett alternativ kan också vara att väggen har kommit. Det är få som förstår sig på ett sådant kritiskt läge, vilken typ av hj

Skribent: Mona Monasar Om dagarna är jag en snäll flicka, jag gör som jag blir tillsagd. De vill inte ha någon som stretar emot, tycker eller tänker för mycket. Det gör mig inte särskilt mycket. Jag kan ge de dagarna, nätterna är mina. Vilka de är vet jag egentligen inte, jag vet bara att jag alltid fått höra om vad som förväntas eller godtas av sådana som mig. Jag gör motstånd, tänker en dålig tanke om dagen. Odlar en liten trädgårdslott med små orädda tankar, de är lite ble

Skribent: Maria Bodin Hade jag fått välja min kropp hade jag varit mina händer, bara Eller hellre – Deras utsträckning De svarta linjer som bildas Under mina naglar Jag menar, den här sidans Bokstavsrader. #EQUALIZERMAGAZINE #Rader #Minkropp

Skribent: Joanna Herskovits det mest praktiska med att ha en balkong är att avståndet mellan uppfattningen om saker och de sakernas faktiska tillstånd minskar någon sa att SMHI-appen har förändrat vår perception of reality jag vaknar och min hand har blivit en kofot: två klövar där tidigare mina fingrar satt går jag i sömnen? oftast sover jag alltid för länge men nu väcks jag av åskans orosbådande annalkande vandrar i pärlor färre människor är jag min stora dröm ligger i bada

Skribent: Sandra Nyander Jag tynar bort. Smälter ihop med tiden, den som alltid är för kort. Jag tar på friden. Det lugna innan stormen, lika skört som siden. Jag förlorar formen. Konturerna suddas ut, avsaknad av normen. Jag är slut. Kroppen skakar i takt. Utåt hörs inte mina tjut. Jag har ingen makt. Kroppen lever sitt eget liv, mörkret håller vakt. Jag saknar andetagens driv. Pö om pö kommer dem med ett rosslande riv. Jag undrar vem? Vem har jag blivit? Inte längre trygg i

Skribent: Joanna Herskovits The days went on. I was in Bakersfield, California and I wanted to die. A foggy town I had no relationship with whatsoever and the first place I ever tried cocaine. Write - not so much. Feel everything. She remained silent in the phone for 44 seconds and when I asked her if she was still there she replied - yes, I am just feeling things. “You coward cockroach”, I thought to myself. She stole things for me to show her affection. Liquor, jewellery, d

Skribent: Joanna Herskovits augustis prunkande tyngd på mig i mitt horoskop står ingenting om intimacy och compassion undrar hur mycket det är en självuppfyllande profetia oh dear allt jag hade gjort för att vara någon annan klär på mig ett nattlinne av siden känner mig kvinnlig och lyxig på låtsas som att låna sin mammas klackskor utan lov balenciaga louis vuitton gucci gucci prada prada tänker på din pappa undrar om hans självupptagenhet är typisk eller personlig fem barn s

Skribent: Elsa Ivarsson Minnet av månljuset Månljuset som varit och Månljuset som kommer Våra tonårssjälar är inte till för solljus Vi är skapta för natten och mörkret Sträcker våra armar mot himlen och vrålar Vi vrålar mot det nattsvarta Tar tag i händer, håller hårt i dig Natten gör oss inte skräckslagna Vi ler mot natten Andas in livet och andas ut hopplösheten Vi offrar våra kroppar och själar till natten och endast så vet vi att vi även överlever solljuset. #EQUALIZERMAG

Skribent: Yolanta Schultz Rigtorp Det var tomt på folk i stan. Sommar vill man mest vänta på men när den kommer känns den påtvingad så vi lät kalendern fortsätta visa majuppslaget. Åskan slog ner i början av maj tre. Du sa att vi kanske skulle flytta på oss så vi gjorde det. Ingen sa något mer om det sen för att saken var avklarad. Ingen sa något om något alls egentligen. Du kallade mig en pensellös målare på ett uppdrag bortom vår existens. Jag visste inte hur jag skulle tol