• EQUALIZER MAGAZINE

Hur du blir kär i alla runt omkring dig

Skribent: Agnes Magdalenic Rijetkovic



”We never ask the meaning of life when we are in love.”

En bok jag läste en gång började med det citatet – att vi inte skulle ifrågasätta meningen med livet så länge vi är kära. Ville nästan slå igen boken på direkten. Trodde att det skulle vara ännu en som målar upp den romantiska kärleken som det största och viktigaste i livet. Sukta efter kärlek som om det vore syre i luften vi andas. Det finns ju syre i mer än bara luften, men sluta läs och svep i stället alla till vänster till dess att någon till slut skriver hej fina solglasögon. Då blir du kär direkt. Nej men jag fortsatte läsa den där boken och insåg att kärlek inte alls gavs som recept för ett lyckat och lyckligt liv, för kärlek sitter inte i någon specifik egenskap som vi måste hitta hos någon annan. Kärlek är en känsla som kan svepa över en på så många sätt. När jag insåg det blev jag så pirrig att mina vänner sa att det smittade av sig.


"Som att man helt plötsligt skulle bli komplett och lycklig bara för att man blev kär."

Varför jag reagerade har nog att göra med hur mycket jag matats med kärlekspress ända från tiden jag lekte mamma pappa barn. Nära, kära, bekanta och främlingar frågar hur det går i kärlekslivet och jag kan tycka att det är en ganska oförskämd fråga faktiskt. Kanske handlar det om tolkning men det känns ändå som att frågan pekar på att någon annan, vem som helst, skulle vara viktigare än en själv, men det undrar jag hur. Som att man helt plötsligt skulle bli komplett och lycklig bara för att man blev kär.


På ett sätt har det nog alltid gått bra i kärlekslivet, jag har bara inte fattat vilken typ av kärlek som räknas in i frågan. Vad som är vad vill jag inte att någon ska tro att jag är här för att ge ett svar på, jag vill bara ifrågasätta definitionen av kärlek lite. En kärlek som enligt Svenska Akademiens ordlista beskrivs som föremål för erotisk attraktion och stark osjälvisk vänskap och ömhet (för övrigt väldigt rolig att man kan bena ner ett av de mest omdiskuterade ämnena till tre små fraser. Vad säger det om oss som letar definitioner av något som kanske är odefinierbart?). Det hade varit otroligt roligt om någon gammal släkting frågat hur det går på den erotiska attraktionsfronten eller med ens starkt osjälviska vänskap. Jag hade nog fallit av stolen. Lika roligt att öppna en bok och läsa att vi aldrig ifrågasätter livet så länge vi har ömhet. Är det så?


When you break it down tycker i alla fall jag att det är mer intressant att fråga hur någon ser på kärlek och relationer, snarare än att fråga hur det går i kärlekslivet. Vill höra dig förklara hur du ser på relationer som fenomen, i stället för att höra vad personen du blivit kär i jobbar med. Men det kanske bara är jag. Gissar att det är lättare att beskriva en person genom att förklara personens livssyssla, eller med adjektiv som andra redan slitit ut. Egenskaper som snygg rolig smart jo absolut men vem är personen? Om det nu går att veta så vill jag veta vem du är och varför du är som du är. Vill se dig just i det här ögonblicket för det finns bara nu och kommer aldrig upprepas. Fråga dig vad du pratar med dina vänner om, din syn på jobb, boenden, frukostmackor, helger, allt mellan livet och huvudet. Och när du svarar vill jag att du ska känna att du kan göra precis allt i världen. När jag säger du betyder det alla och allt betyder du.


Det går egentligen att prata om vad som helst så länge det görs med en ömsesidig nyfikenhet som aldrig tar slut, för den lever bara i stunden. Att vi alla kan tänka på så olika sätt det är så fascinerande. Jag fick ord för det när en vän en gång sa att hennes faster frågat hur det kommer sig att vi fortfarande är vänner efter så många år (snart 20 år av skoj med oss). Hon svarade att jo, det är för att varje gång vi pratar med varandra gör vi oss själva lite lite smartare, samtidigt som vi lär känna både varandra och oss själva lite mer. Det var då jag insåg att det är svaret för mig. Bara tanken på att nyfikenhet skulle kunna vara en typ av kärlek gjorde mig nästan lite stolt. Nyfikenhet som osjälvisk vänskap. För jag vill att du ska göra din grej, bre ut din handduk på stranden, titta på vågorna och våga själv. Våga, fråga, våga fråga.


"Svaret är att allt man har är varandra."

Det var just frågor jag fick när mina vänner sa att mitt pirr smittade av sig. Eller var det nyfikenheten som smittade av sig. Det gjorde hur som helst att jag kom på mig själv med att säga du får mig att vilja vara mig själv och plötsligt insåg att det var viktigare än hemmagjorda 2020-glasögon till nyår (vilket är jätteviktigt). Att jag vill omge mig av personer som ser på mig på ett sätt som jag kanske inte ens själv har gjort men plötsligt börjar göra. Är inte det fantastiskt. Kanske borde det vara en självklarhet för alla att omge sig av folk som får en att vilja vara sig själv, men det är så förbannat himla lätt att skylla på sig själv om någonting knasar. Att man hade fel solglasögon och det var därför ingen blev kär. Baserat på egna öppna ögon verkar det vara typiskt lätt att klandra sig själv lite när som helst hur som helst. Men hallå sluta bara, på riktigt. Är det för att en fråga om hur det går i kärlekslivet på något sätt väntar sig ett svar som visar att man presterar och är igång? I stället för att själv bara ge och visa lite kärlek här och nu. Frågan är vad som är här och nu när vi tillbringar mer tid på jobb än att kramas, hårklia och prata med nära, kära, bekanta och främlingar. Svaret är att allt man har är varandra. Jag sa det till en vän när vi sågs en kväll som avslutades med att jag kände mig så nykär i livet att jag inte kunde sova.


Plötsligt håller jag med den där bokens provocerande citat om att man aldrig ifrågasätter livet när man är kär. Oavsett om det är romantiska kyssar eller kärlek till närmsta vänner, fastrar, familj, staden du lever i, tunnelbaneföraren eller alla vi säger hej hur är läget jo tack det är bra kul att se dig som skapar pirr. Vi finns tillsammans, vi som delar livet. Låt oss smitta av oss lite villkorslöst till alla runt omkring oss. När jag tänker på det ifrågasätter jag faktiskt ingenting och tänker att det är precis vad jag vill svara när någon frågar hur det går i kärlekslivet.

  • Facebook
  • Instagram
  • LinkedIn

© 2018 WENDY FRANCIS

© 2020 SELMA KAPLANOGLU & EVELINA BRAVO