• EQUALIZER MAGAZINE

Intervju: Dilan och Moa

Skribent: Mona Monasar

Fotograf: Selma Kaplanoglu

Jag träffade komikerna Dilan och Moa en eftermiddag i mitten på september. Vi stämde träff på Möllancaféet Coffee House för att prata om deras arbete och konstnärskap. Något både jag och min kollega Selma slogs av var med den lätthet båda pratade och skojade vartannat, det blev en mysig och lätt miljö att prata utifrån. Vi började intervjun genom att börja vid starten - vad var det som lockade med humorn?


Moa berättade att hon varit en humornörd sedan tonåren som hade hållit hökspan på Malmös humorscen. Detta ledde till att hon flyttade ner till Malmö som artonåring och började hålla på med stand up. Det var ett sätt att relatera till och förstå sin omvärld på, menar Moa. Dilan menar att hon snarare halkade in på humorn. Hon ville bli skådespelare och sökte sig till radion, där hon hamnade på humorprogrammet Tankesmedjan i P3. När hon började med humorn visste hon inte vad fan det var men det fick bli lite ‘fake it til you make it’. Sedan dess har hon blivit kvar hos humorn. Dilan menar att man är friare som humorist och det kan inte riktigt bli fel.


Hur hittade ni till varandra?

Dilan: Det var genom Tankesmedjan, Moa jobbade redan på Tankesmedjan. Alla trodde ju att jag kunde humor så när jag hade flyttat ner fick jag frågan om att köra stand up på Malmöfestivalen. Jag frågade Moa om vi inte kunde göra något tillsammans. Då skrev vi Den inre häxprocessen som var vår första föreställning.

Moa: Ja, och det var ju kul så sedan fortsatte vi göra grejer tillsammans.

Dilan och Moas samarbete är ett trademark för båda två, deras gemensamma podd och tv-serie Sagan om Dilan & Moa (SODOM) är några av deras projekt. Vi undrade om hur det fungerar, är de två kollegor som då och då samarbetar eller en duo?


Moa: En duo definitivt. Sedan har vi ju behövt ta olika jobb var för sig för att få det att gå ihop men även för att det är kul att jobba i andra sammanhang. Men min prio är alltid det vi gör. Jag vet inte hur det är för dig Dilan, haha.

Dilan: Verkligen, det är bra och utvecklande att jobba var för sig ibland men det har alltid gjort att vårt duoskap blivit starkare, när man går ut och gör annat själv vill jag alltid komma tillbaka med det man lärt sig till Dilan och Moa. Det är som vår grund, normalläget. Den trygga zonen, där man är som friast.

Vi börjar diskutera hur deras arbetsprocess brukar se ut när de håller på med ett gemensamt projekt. Bland annat undrade jag hur det kunde se ut när de jobbade med tv-serien Sagan om Dilan och Moa. Moa beskriver deras arbetssätt som en process som uppkommit organiskt. De brukar bolla och prata en del först, sedan tar de det som känns roligast. Efter det läser de det den andre skrivit och skriver om varandras delar. Moa berättar att hon inte brukar kunna se vem som skrivit vad i manuset utan att det blir en gemensam text som båda jobbat igenom. Dilan fortsätter med att berätta att de alltid tänkt att arbetet ska vara lustfyllt vilket gör att de har suttit med olika delar ibland som sedan lagt en grund som den andre sedan blir taggad på och fortsätter vidare med. Vi fortsätter att diskutera deras arbetsprocess och Moa säger skojsamt att de är en ‘match made in heaven’ vilket leder till en diskussion om Netflixserien Indian Matchmaking. Dilan flikar in att de är en match men ett så kallat ‘love marriage’, inte ett arrangerat äktenskap.


Vad kommer härnäst efter Sagan om Dilan och Moa, blir det en säsong tre?

Moa: Just nu ser det inte ut så då vi har för låga tittarsiffror.

Dilan: Ja, SVT har sagt att det ser mörkt ut men att det inte var fel med att göra den säsongen. Jag hoppas ju speciellt efter På Spåret att det blir en till säsong. Vi hade ju premiär under brinnande corona.

Moa: Ja precis, SVT sa att det framförallt gått bra för Den stora älgvandringen bland deras program.

Dilan: Sverige är så konstigt.

Moa: Alla har varit så otrygga så folk sitter och kollar på älgarna som vandrar medan vi suttit och slitit och skrivit en hel säsong.

Dilan: Vi hade ju inte så mycket marknadsföring

Moa: Det känns tråkigt att man som skapare ska pusha för sitt och verka som influencers, det känns inte som en bra utveckling. Att man kanske måste börja ha med stora namn för att dra folk. Vilket vi inte vill sätta i första rummet under castingen utan vad som känns roligast. Sedan så är det även att det mesta centraliseras i Stockholm, det blir en slags bubbla. Vi är inte där så då blir det som att det inte hörs och syns. Men i Skåne har folk koll.

Dilan: Ja, precis, här har folk koll och tycker att det är kul att det är en serie som utspelar sig i Malmö.


"Alla älskar att prata om mångfald men ingen är egentligen intresserad av det"

Under samtalet kring att det kanske inte ser ut att bli en säsong 3 av SODOM börjar vi prata om hyckleriet i kultursverige, där det å ena sidan ropas efter mer representation men å andra sidan så ges de kreatörer som faller utanför normen en ojämn spelplan. Dilan och Moa menar att det är mycket snack kring kvinnliga manusförfattare, regissörer och producenter, vilket de hade, men ändå fick de marknadsföra serien till stora delar på egen hand utan SVTs hjälp. De menar att kritiken inte handlar om huruvida folk tycker om serien eller inte utan att det inte ens kommer ut till tittarna. Dilan fortsätter med att säga att alla älskar att prata om mångfald men ingen är egentligen intresserad av det utan det är tomma ord. Hon fortsätter dock med att deras positionering och placering i Malmö varit en fördel, som möjliggjort för de att skapa fritt. Dilan avslutar med att i Stockholm kanske det finns mer pengar men att arbetet man gör blir mer villkorat.


Skriver ni på något nytt nu?

Moa: Vi håller på att skriva en långfilm på eget bevåg, det är i startgropen, vi fick ett stipendium för att jobba med projektet.

Dilan: Jag trodde att det var omöjligt att få pengar men Moderaterna hade rätt; det regnar bidrag i Sverige.


I kulturvärlden tycks pengar alltid vara ett hinder på ett eller annat sätt, vi frågade Dilan och Moa vad för drömprojekt de skulle velat syssla med om pengar inte var ett problem. Dilan berättar genast att då hade det kommit en tredje säsong av SODOM men att hon även hade velat få göra en bra julkalender. Båda två är även överens om att de hade velat få göra något satirprogram som skulle kunna sändas dagligen.

Vi har alltid en spellista till varje nummer, vilka låtar vill ni lägga till?

Dilan: Lila Iké - Thy Will

Moa: Bessie Smith - Me and My Gin


Samtalet med komikerduon Dilan och Moa var ett härligt samtal om den kreativa processen, att vara fler än en i skapandet av olika projekt, men även en ögonöppnare till den långa väg nöjesbranschen i Sverige har om den på allvar vill kalla sig för jämlik. Vi ser framemot att få ta del av vad än som kommer härnäst från Dilan och Moa!

  • Facebook
  • Instagram
  • LinkedIn

© 2018 WENDY FRANCIS

© 2020 SELMA KAPLANOGLU & EVELINA BRAVO