• EQUALIZER MAGAZINE

MINNA DAHLIN: "Bränderna och torkan kändes som en förhandsvisning på hur världen kommer se ut"

Uppdaterad: mar 13

Skribent: Jana Paegle


Foto: privat

Minna Dahlin är en 19-årig tjej som läser tredje året på bild- och formlinjen på Södra Latins Gymnasium. Minna har utöver studierna blivit en gedigen klimataktivist och varit aktiv i sitt engagemang för klimatet, genom att strejka under parollen #fridaysforfuture, rörelsen med Greta Thunberg som frontfigur, sedan i höstas.


Jag tänker att du har haft ett ganska händelserikt år... Därför vill jag börja med att fråga dig när ditt intresse för klimatet började?

- Jag har varit intresserad av och oroad för klimatet i flera år, och har sedan tolv-trettonårsåldern haft klimatångest i skov.


Vad var vändpunkten som fick dig att börja strejka?

- Den extremt varma sommaren gjorde att många fick upp ögonen för klimatfrågan, och för mig blev det en påminnelse om hur akut klimatkrisen är. Bränderna och torkan kändes som en förhandsvisning på hur världen kommer se ut om bara några decennier om vi inte stoppar den här utvecklingen i tid; förstörda skogar, odlingsmarker och hem samt hotad matförsörjning. Jag hoppades på att valresultatet i september skulle ha visat att frågan togs på allvar och att det skulle bli en prioritet. När det inte blev så, och regeringsbildandet tog allt fokus, blev min klimatångest och desperation för stark för att jag skulle klara av att stanna hemma och inte göra något. Efter att ha läst om strejken några gånger bestämde jag mig för att gå dit en gång, för att se hur det var. Jag blev helt fast, och har gått dit nästan varje fredag sedan dess.


“Om omställningen till ett hållbart samhälle hade påbörjats tidigare hade vi inte fått det så bråttom nu.”

Från Greta Thunbergs instagram @gretathunberg (Minna synes näst längst till höger iklädd mossgrön kappa)

Vilka omställningar har du gjort för klimatet, och vilka tips har du till andra?

- Jag har försökt minska min individuella påverkan på klimatet genom att bli vegan, sluta flyga, i stort sett sluta konsumera nyproducerade kläder med mera. På klimatkalkylatorn.se går det att fylla i uppgifter om ens livsstil, få reda på hur stort ens klimatavtryck är och se vad som bör vara ens primära förändringsområde. Generellt är konsumtion, resor och val av mat de största utsläppskällorna på en individuell nivå, så genom att äta vegetabiliskt och närodlat, drastiskt minska konsumtionen och låta bli flyget kan de flesta göra en förbättring. Det allra viktigaste en kan göra för klimatet tycker jag dock är att visa politikerna att vi kräver förändring på en samhälleligt plan - först då kommer vi klara klimatmålen.


Hur kändes det första gången du klimatstrejkade? Finns det någon gemensam egenskap hos personerna som engagerar sig och strejkar, och har strejkerna lärt dig något?

- När jag kom dit för första gången var det fortfarande en liten rörelse - kanske var det 15-20 personer där samtidigt. Eftersom jag gick dit ensam var jag lite nervös att jag inte skulle känna mig välkommen, för de flesta hade varit där redan sedan den första eller andra veckan. Men så var det inte alls. Stämningen var verkligen öppen och alla nya välkomnades. Alla på strejken har ju samma mål - att rädda oss från en klimatkollaps - och ju fler som vill vara med och kämpa för det, desto bättre. Trots att alla jag har lärt känna och kommit att bli vän med på strejken är unika personer, tycker jag mig se några gemensamma drag hos dem. De har modet att våga gå dit själva och stå upp mot sina föräldrar och lärare ifall det behövs (fastän vissa av dem är så unga som 13 år!), de har viljestyrka och uthållighet att fortsätta, och de är jordnära; de är på strejken för klimatets skull, inte för att få sina "15-minutes-of-fame". Jag har lärt mig mycket om hur det är att vara del av en demokratisk gräsrotsrörelse, om att balansera aktivismen med skolarbete, ett socialt liv och vila (eller, jag jobbar på det...) och ännu mer om klimatförändringar.


Kan det hända att du känner dig maktlös som individ när så många av utsläpp är kopplade till stora företag och industrier - särskilt utomlands?

- Ja, det gör jag ofta. Det är en av mina viktigaste sporrar för att fortsätta strejka - för att dra en gammal klyscha: vi är starkare tillsammans. Genom att vara del av en global folkrörelse för klimatet har jag större chans att påverka än som ensam individ.


Behöver man samarbeta globalt för att lösa klimatkrisen, och hur ska länder som är i en ekonomisk utvecklingsspurt kunna utvecklas utan att det görs på klimatets bekostnad?

- Det är absolut nödvändigt med globala samarbeten kring klimatkrisen. Om omställningen till ett hållbart samhälle hade påbörjats tidigare hade vi inte fått det så bråttom nu. Därför ger IPCC-rapporten från i höstas inte bara siffror för vilken utsläppsminskning som måste ske globalt, utan även för vilken som måste ske i rika, industriländer, för att ta hänsyn till klimaträttvisa (runt 15% årligen, med start inom två år). Klimaträttvisa syftar på att omställningen måste göras rättvist, dvs att de länder som är rikast och orsakar störst utsläpp (två saker som ofta korrelerar) måste nå nollutsläpp först, för att möjliggöra fortsatt utveckling för fattigare länder.


"..står vi upp för kommande och nu levande generationer, för människor i redan drabbade delar av världen, och för den biologiska mångfalden, eller låter vi hoppet om förändring glida oss ur händerna, trots att vi har lösningarna?"

Blir utmaningarna i samband med klimatet en existentiell fråga på ett filosofiskt plan?

- Å ena sidan kan klimatkrisen ses som en väldigt simpel och svartvit fråga; antingen klarar vi att hålla den globala uppvärmningen under två grader, eller så gör vi inte det, och då kommer vi drabbas av ofantliga katastrofer. Å andra sidan går det att se det som något filosofiskt och existentiellt. Det handlar till syvende och sist om moral - står vi upp för kommande och nu levande generationer, för människor i redan drabbade delar av världen, och för den biologiska mångfalden, eller låter vi hoppet om förändring glida oss ur händerna, trots att vi har lösningarna?


Tror du att vi människor behöver omvärdera och ompröva våra titlar som ”konsumenter”, epitet som exempelvis ”fast fashion”, och företag sina vinstmodeller?

- Affärsidéer som bygger på ständigt ökad konsumtion är ohållbara, eftersom planetens resurser är begränsade, och dess gränser överskrids tidigare och tidigare varje år (slå upp Earth Overshoot day). Så långt det är möjligt måste människor se över sina konsumtionsmönster och undvika att bidra till dagens konsumtionsvanor. Samtidigt måste det tas beslut på en strukturell nivå som möjliggör hållbara val, för som det ser ut idag är flygresor ofta billigare än tåg, kött billigare än vegetariska alternativ, och fast fashion mer tillgängligt än miljövänligt framställda plagg, second hand eller billigare än de kostnader som uppstår för att reparera saker vi redan har.


#EQUALIZER

#HOPP

#Klimatkrisen

#fridaysforfuture

#Sittstrejkförklimatet

  • Facebook
  • Instagram
  • LinkedIn