• EQUALIZER MAGAZINE

REPORTAGE:"Tjejer och killars villkor på planen och i rinken"

Uppdaterad: mar 13

Skribent: Emma Lager


“Jag vet hur det känns att bli hånad av killarna för fotbollens skull, för att du inte är tillräckligt bra eller för att du helt enkelt är bättre än vad de är, att någon säger till dig: ”Varför spelar ni inte med mindre plan, med mindre mål och en lättare boll”. Jag vet hur det känns när klubben eller tränaren inte stöttar dig eller står bakom dig. Jag vet exakt hur det känns.”

- Nilla Fischer


Så lät det när Nilla Fischer höll sitt brandtal riktat till tjejer inom sporten efter att ha blivit utnämnd till Sveriges bästa kvinnliga fotbollsspelare år 2018 och fått Diamantbollen. Talet berörde mig mycket och fick mig tänka tillbaka på min tid i fotbollen - en sport som alltid betytt mycket för mig och förmodligen alltid kommer att göra. Men hur ser det ut idag för tjejer som spelar fotboll och hockey? Har det skett några förändringar de senaste 10 åren eller är det fortfarande så illa som Nilla Fischer minns sina ungdomsår som fotbollsspelare? För att ta reda på detta satte jag mig ner med Lars Billing och Erica Froste, två personer med lång erfarenhet av tjejverksamhet inom lagsporter.


Lars är Sportchef för IF Vallentuna Hockey och har hand om verksamheten för samtliga lag inom klubben. Innan Lars blev sportchef var han aktiv inom olika föreningar och ådersgrupper, där han bland annat var tränare för Bålstas A-lag för herrar, AIK damjuniorer samt AIK damlag i hockey. Kamratskapet och att lära känna nya människor har fått honom att verka inom hockeyn. Engagemanget, beskriver han med egna ord så här:

- Om jag kan någonstans göra lite skillnad samhällsmässigt, att jag håller någon eller några borta från tokigheter, eller att jag håller någon eller några i bättre hälsa så är jag jättelycklig.


Erica Froste studerar på Handelshögskolan i Stockholm och är numera assisterande fotbollstränare för tjejer 15-17 i IFK Stocksund. Hon har varit aktiv inom tjejverksamheten i fotbollen under större delen av sitt liv och tidigare både varit assisterande tränare i AIK och ansvarat för flickverksamheten i Norrtulls SK.

Erica beskriver att sporten bidrar både till disciplin och glädje, men framför allt gemenskap. Hon berättar att som ungdom, kan det vara svårt att hitta ett umgänge, men att sporten ger en tillhörighet.




Upplevelserna som Lars och Erica har är inget de är ensamma om, begreppen de nämner, om vad sporten kan betyda för en enskild individ eller grupp är det som gör att så många ungdomar ger merparten av sin vakna tid till föreningslivet. Föreningslivet är på så sätt viktig för de enskilda personerna som engagerar sig i sporten, men även för gemenskapen i samhället i stort. Trots denna viktiga samhälleliga funktion stängs många ute från gemenskapen eller blir bortprioriterade - något som särskilt gällt tjejer inom lagsporter. Trots att Lars och Erica är aktiva inom olika sporter har de liknande erfarenheter kring vilka utmaningar tjejer möter inom sporten. När jag frågar dem över hur de anser föreningslivet ser ut idag för tjejer och killar kom vi in på många områden - allt ifrån hur de ekonomiska resurserna fördelas inom klubbarna till vilka förväntningar och fördomar som finns för tjejer som utövar hockey och fotboll.


Inom sporten fördelas det mindre ekonomiska resurser till tjejer säger Lars och Erica. Detta påverkar två saker specifikt för tjejerna, kvalite på tränarna och träningstiderna.

När man väljer ut tränare till tjejerna, beskriver Lars, att processen kan i vissa fall ske på detta sätt:

- När man har valt tränare 1,2,3,4,5 och 6 [till pojklagen] så är de i många fall den tränaren som knappt vet något om sporten eller har erfarenheterna som får träna tjejerna.”


"Det finns klubbar som har ett tiotal lag per årskull på killsidan, med såväl utbildade tränare som bredd- och akademilag, medan tjejsidan endast har ett eller två lag per årskull, ofta ledda av “föräldrar-tränare"

Kvalitetsskillnaden på tränare för pojk- och flicklagen är något som Erica instämmer med och tillägger, att tränarna ofta inom tjejverksamheternas är både färre och har mindre utbildning. Hon känner till att det finns tränare som får ansvara för samtliga lag på tjejsidan medan varje killag har en egen tränare. Erica beskriver vidare hur hon blir besviken, när hon ser hur föreningar som har stora killverksamheter men knappt någon tjejverksamhet. Detta är inte nödvändigtvis konstigt, tillägger hon. Vissa föreningar har idag lite resurser och svårt att få ihop tillräckligt stora lag för att ha en bred verksamhet. Men Erica beskriver samtidigt att många större föreningar vet hur man driver en fotbollsverksamhet och har pengarna för att göra ambitiösa satsningar på både kill- och tjejsidan, men att viljan och intresset helt enkelt inte finns för tjejerna. Det finns klubbar som har ett tiotal lag per årskull på killsidan, med såväl utbildade tränare som bredd- och akademilag, medan tjejsidan endast har ett eller två lag per årskull, ofta ledda av “föräldrar-tränare” utan någon längre tränarbakgrund. Erica konstaterar:

- Det är ingen slump, det är nästan lika många tjejer och killar i vissa klubbar men ändå ser det ut så.


Lars beskriver motståndet man kan få inom en förening om man har ett tjejlag med sju spelare som får en bra istid när det finns ett killag som har trettio spelare. Då kan ledare eller klubbens styrelse tycka att det är orättvist att tjejerna ska få den istiden när de är så få. Man kan få kommentarer som “varför får inte killarna den tiden när de är så många?”. Vidare beskriver han att om man vill att tjejer ska få utvecklas och att de ska bli fler så måste de få fler och bättre istider. Med tiden kommer tjejerna kunna bli lika många som killarna men det kommer inte kunna bli så om man hela tiden tar de bästa istiderna och möjligheterna ifrån dem. Lars säger:

- Man måste våga offra för att det ska bli bättre för tjejerna, det är så enkelt. Det finns fakta på det från ishockeyförbundet, att dom föreningar som har vågat ge tjejlagen egna istider, att dom föreningar som har vågat ha en hockeyskola för bara tjejer, så är det dom föreningarna som har ökat mest i antal på tjejsidan.


Foto: Markus Spiske

Inom sporten på både hockey- och fotbollsidan är det färre tjejer än killar som spelar. Vissa individer antyder att detta beror på att tjejer och killar har olika inställningar gentemot vad sporten innebär. Erica berättar hur hon hamnade i en längre diskussion med en person som menade att “tjejer och killar ser olika på sport”. När jag frågade henne om vad hon tycker om detta påstående och vad det kan bero på svarade hon:

- Det är för att samhället får dom att se olika på det. Vi växer upp i skolan där killar ska bråka, tävlas och bli inpräntade att de kan bli fotbollsproffs, medan tjejer inte blir det. Sedan i fotbollen blir killarna bemötta som att de är där för sporten medan tjejerna blir bemötta som att de är där för kompisarna. Detta gör sedan att träningarna blir olika, tjejerna får snacka mycket mer medan killarna ska köra fullt ut. Tränare har mer förväntningar att killarna är där för att bli fotbollsproffs.


"..trots att det ibland känns som att processen till en jämställd sport står still på vissa ställen, går det framåt, säger Lars."

De olika kraven kommer i sin tur förstärka skillnaderna mellan tjejer och killar, men även påverka ungdomarnas självförtroende, menar Erica. Om man bemöter tjejer och killar på olika sätt i fotbollen från att de är fem år gamla tills de blir tonåringar kommer de utveckla olika självbilder. Hon tror inte att dessa tankar finns inom barnen från början - det är något som konstrueras av den sociala omgivningen. På samma sätt riskerar föreningarna även påverkas i deras resursfördelning när valet att satsa på killarna eller tjejerna i en viss årskull översätts till huruvida man ska satsa på elit- eller breddverksamhet.


Denna syn på att tjejer som utövar sport ses som mindre professionella än killar är något som Lars har märkt också. När Lars blev aktiv tränare inom tjejverksamheten i hockeyn så fick han snabbt kommentaren “Ska du varva ner?”. Människor antog att när han skulle träna tjejer så la han skridskorna på hyllan. Men trots att det ibland känns som att processen till en jämställd sport står still på vissa ställen, går det framåt, säger Lars. På senaste tiden i Sverige har det utvecklats flera projekt som ger ekonomiska förutsättningar, där företag och kommuner stöttar tjejer inom hockeyn säger Lars. Vallentuna hockey blev utvald av SKODA hockeyfond för sin goda verksamhet och fick tjugo stycken startkit- hockeyutrustningar. Hockey är en dyr sport , på grund av kostnader för utrustning och istider, året om. Detta gör att vissa föräldrar inte vill att deras barn ska satsa på hockey. Dessutom beskriver Lars att de finns en syn hos föräldrar som har tjejer att de kanske inte komma köra så länge eller att de kommer inte få samma möjligheter för de vet klubben satsar olika på tjejer och killar.


Lars berättar vidare att inom Vallentuna hockey som han verkar så har man sett otroliga framsteg när satsningar har gjorts på tjejsidan. Efter att prioriterat goda istider, hockeyläger för bara tjejer, istället för blandat, samt goda tränare så har laget utökats från sex spelare till fyrtio spelare på knappt tre år. Vidare beskriver han att genom att lyfta fram kvinnliga förebilder från Svenska landslaget så har tjejer börjat våga tro att de kan också bli proffs. Lars säger:

- Man märker hur dessa tjejer går lika stolta i korridorerna som killarna ,utan att be om ursäkt för att de tar istider. Mer och mer börjar de känna att de har lika värde. De är hockeyspelare och om de är en tjej eller en kille spelar inte någon roll (...). Med tiden hoppas vi att vi kan komma ifrån att kalla spelarna, tjej-hockeyspelare och kill-hockeyspelare, utan att bara säga hockeyspelare.


Tjejverksamheten inom hockey och fotboll har utmaningar men det finns saker som kan göras för att det ska bli bättre. När jag frågade Lars och Erica om vad de tycker behövs göras för att det ska bli mer jämställt så hade några förslag. Lars anser att det är bra att kommunerna pushar på och kräver att föreningarna ska ha tjejverksamhet, att de verkligen ger ekonomiska resurser till den gruppen. Lars beskriver hur han tycker det är tråkigt att man ska ens behöva göra så men att det är ett måste för tjejverksamhet ska utvecklas och bli större. Lars säger:

- Det gör det lättare för oss som tränar tjejer inom våra föreningar, att kunna hålla igång vår verksamhet och motivera resten av klubben att tjejverksamheten är viktig.


Foto: Jonathan Petersson

Erica tror även att man behöver omfördela och ge mer ekonomiska resurser till tjejerna som utövar fotboll. Det räcker inte att fördela lika mellan killar och tjejer utan tjejer behöver mer så att de kan utvecklas och blir fler som spelar genom att de får bättre träningstider och bättre tränare. Både Erica och Lars framhåller att det är viktigt med att det blir fler kvinnliga tränare och ledare inom fotboll och hockey. De tror att det kommer gynna samhället i stort men också speciellt inom sporten:

- För det första så behöver män sluta fnysa lite när en kvinnlig deltagare är på kurs eller en sportchefs konferens för att de anser hennes åsikter är inte lika mycket värda för att hon inte skjuter lika hårt.


Denna syn som finns mot kvinnliga ledare måste brytas eftersom det hindrar kvinnor inom sporten att stanna kvar säger Lars. Vidare säger Erica:

- Jag tror att killarna kan behöva fler tjejtränare för att de ska fatta att tjejer kan. Killar växer upp där samtliga tränare är killar medan tjejer växer upp där det är blandat. Om en kille har bara haft manliga tränare, såklart han tror att tjejer inte kan fotboll. Om han skulle fått en kvinnlig tränare så kommer hans åsikter om kvinnor och fotboll förändras också.


Efter intervjun med Lars och Erica förstår man att det går framåt för tjejverksamheten inom sporten, men att det går långsamt. Attityden och synen på tjejverksamhet gör att de finns fortfarande en lång väg att gå innan tjejer och killar får lika villkor när de utövar sin sport.Föreningar och klubbar måste fortsätta våga att satsa på tjejer inom sina klubbar så att de har möjlighet att kunna bli flera och att de kan utvecklas som spelare.


#EQUALIZERMAGAZINE

#SvenskFotboll

#SvenskHockey

#Reportage

  • Facebook
  • Instagram
  • LinkedIn

© 2018 WENDY FRANCIS

© 2020 SELMA KAPLANOGLU & EVELINA BRAVO